Hur mycket innehåller ensilagebalen?

  • Baldensiteten påverkades mest av grödans ts-halt.
  • Även typ av press, körsätt och körhastighet påverkar densiteten.
  • Med en hög ts-halt minskar maskin-, arbets- och plastkostnaderna, samtidigt som balarna blir lättare att stapla.

Två examensarbeten på Lantmästarprogrammet har bland annat analyserat packningsförmågan hos rundbalspressar och fyrkantspressar och inverkan olika lager sträckfilm vid paketensilering. Nedan följer en sammanfattning av dessa två fältförsök från 2001 och 2002.

Författare Christian Swensson, Svensk Mjölk &
Torsten Hörndahl, SLU Alnarp
(2005-01-25)

Högre ts-halt ger högre baldensitet

Baldensiteten, det vill säga kg ts/m3 påverkas en mängd faktorer, viktigast är dock grödans ts-halt. Andra faktorer är vallens sammansättning och skördestadium, typ av balpress, körhastighet (egentligen grönmasseflöde in i pressen) och körsätt. Andra faktorer som påverkar hur mycket foder som gå i balen är strängens form och tjocklek som påverkar balens utseende och därmed indirekt hur mycket som går i balen. En förändrad ts-halt, exempelvis från direktskörd till cirka 50 procent förtorkning innebär en fördubbling av balens densitet, från 100 kg ts /m3 till 200 kg ts /m3. Tabellen nedan visar sambandet mellan grödans ts-halt och balens densitet. Det är en fördel med en hög ts-halt i balen, dels minskar maskin-, arbets- och plastkostnader dels är det lättare att stapla balar med hög ts-halt.

Förhållandet mellan grödans ts-halt och ensilagets densitet. Resultat från 7 försök med fix- och flexkammarpressar under åren 1992-1995 (Lingvall, 1995).
Ts-halt % 25 30 35 40 45 50 55 60
Baldensitet, kg/m3 118 130 143 155 168 180 193 205

Ts-halten avgör densiteten.
Foto: Lina Pettersson

Hur många lager sträckfilm behövs?

Jacobsson undersökte inverkan av två olika typer av sträckfilm - Horsewrap och standardfilm – och antal lager – sex eller åtta – och dess inverkan på ensilagekvaliten. Man använde fyra olika typer av pressar; Krone 1500 Multicut Variopac (flexkammarapress), Claas 250 RC fixkammarpress, Claas Quadrant RC 1150 fyrkantspress och New Hollands BB 960 fyrkantspress. Rundbalarna plastades med en Kverneland SilaWrap UN 7558 och fyrkantsbalarna med Teleffsdals Autowrap 1510. En sammanfattning av resultaten visar att;

  • Åtta lager standardfilm gav betydligt bättre skydd och var ekonomiskt riktigt att använda jämfört med sex lager.
  • Sex lager Horsewrap gav i stort sett samma skydd som åtta lager standardfilm. Åtta lager Horsewrap gav ingen större förbättring i minskade förluster.
  • Fyrkantsbalarna var svårare att få täta jämfört med de runda
  • Ts-halten påverkade baldensiteten för flexakkammarpressen (Krone). Övriga pressar hade ett litet eller inget samband mellan ts-halt och baldensitet.

Vid 60 procent ts-halt uppnåddes de baldensiteter som visas i tabellen nedan.

Ensilagets densitet vid 60 procent ts-halt. Resultat från 16 balar per press (Efter Jacobsson, 2002).
Typ av press Krone 1500 Flex Claas 250 Fix* Claas Quadrant Fyrkant New Holland Fyrkant
Baldensitet, kg/m3 209 177 236 228
*Balarna från Claas fixkammarpress expanderade när de lämnade pressen vilket förklarar den lägre densiteten för denna press
 

 

Hur påverkas baldensiteten av förtorkningsgraden och körhastigheten?

I ett försök i Västergötland jämfördes en flexkammarpress (New Holland 658) med en fixkammarpress (Claas 255). Pressarna användes på en ekologisk odlad förstaårsvall med stor andel klöver. Försöket utfördes både på första- och andraårsskörden. Åtta lager plast användes vid inplastningen. Vid förstaskörden analyserades effekten av 6 och 8 km/tim och i andra skörden 8 och 10 km/tim. Varje försöksled omfattade fem balar. En sammanfattning av resultaten visar att;

  • Flexkammarpressen fick högre baldensitet när ts-halten var över 40 procent jämfört med fixkammarpressen.
  • Körhastigheten påverkade inte ensileringsresultatet och bra ensileringsresultat uppnåddes även vid hög ts-halt (60 procent ts)
  • Spätt material, det vill säga tidigt skördat material medför att det är lättare för pressarna att uppnå högre baldensitet.
  • Vid förstaskörden var det ingen inverkan av typ av press och körhastighet på baldensiteten.
  • Vid andraskörden var baldensiteten högre hos flexkammarpressen och en högre baldensitet uppnåddes vid 10 km/tim jämfört med 8 km/tim.
  • Balarnas näringsförluster fram till utfodring var små, mellan 3-6 procent.

Sambandet mellan grödans ts-halt och baldensiteten för de olika pressarna vid olika skörd framår av tabellen nedan.

 

Samband baldensitet och ts-halt vid första - och andra skörd.
  Första skörd Andra skörd
Ts-halt, % New Holland
Flexkammarpress
R2 = 0,58
Kg ts/m3
Claas
Fixkammarpress
R2 = 0,89
Kg ts/m3
New Holland
Flexkammarpress
R2 = 0,63
Kg ts/m3
Claas
Fixkammarpress
R2 = 0,16
Kg ts/m3
30 129 129 182 182
35 152 150 194 191
40 175 172 206 199
45 198 193 218 207
50 221 215 230 216
55 244 236 242 224
60 267 258 254 233
65 290 279 266 241

Jämfört med tidigare resultat från början av nittiotalet (den första tabellen) kan man konstatera att baldensiteten var högre i sistnämnda försök (tabell 3).Vilket man sannolikt förklaras av teknikutvecklingen.

 

Vill du veta mer?

Rådgivaren

Maskinkedjor   Slåtter och förtorkning   Balar - plastning och förflyttning   Hack- och snittvagnar   Packa och pressa   Transport   Förluster  

Biblioteket

Lingvall, P. 1995. Konsten att storbalsensilera. Trioplast AB, Smålandsstenar , Sweden.

Jacobsson, F. 2002. Paketensilering som belyser inverkan av sträckfilmens kvalitet vid inplastning med 6 och 8 lager sträckfilm. Examensarbete Lantmästarprogrammet. Inst. för Jordbrukets Biosystem och Teknologi, SLU Alnarp.
Olsson, M. & Wilsson, D. 2003. Packningsförmågan hos rundbalspressar av fix- alt. Flexkammartyp som funktion av körhastighet och förtorkningsgrad. Examensarbete Lantmästarprogrammet. Inst. för Jordbrukets Biosystem och Teknologi, SLU Alnarp.

Räknehjälpen

 Skörd Maskinkedja

Externa länkar

 JTI Svensk Mjölk