Värdering av vallfoder

  • Energi är den enskilt viktigaste faktorn för att värdesätta vallfoder
  • Protein är mindre viktigt men svårt att inte ta hänsyn till vid värdering
  • Tidig skörd är det bästa sättet att åstadkomma ett högre energivärde i vallfodret
  • Hög koncentration av energi medför ett mervärde förutom själva energin. Det höga energivärdet gör att kon kan äta mer av vallfodret vilket in sin tur leder till lägre kraftfodergivor

Håkan Rietz gjorde år 2000 en beräkningsmodell som tar hänsyn till både värdet i själva energi- och proteininnehållet, utöver det även av att konsumtionskapaciteten ökar. Denna beräkningsmodell är reviderad 2013 för Grovfoderverktyget och omfattar nu nya foderstater med aktuella avkastningsnivåer, nytt kraftfodersortiment och nya priser samt att rapsmjöl har ersatt sojamjöl i beräkningen av ersättningsvärdet. En justering av själva beräkningsmodellen har också gjorts. I Räknehjälpen kan du själv värdera ditt vallfoder. Nedan beskrivs hur beräkningsmodellen fungerar i tre steg.

Steg 1

Beräkning av ett ersättningsvärde för baskvalitet av grovfoder

Med baskvalitet avses 9,5 MJ/kg ts samt 130 g råprotein/kg ts.

Ersättningsvärdet för en viss kvalitet av vallfoder beräknas genom att se på kostnaden för att ersätta vallfodrets innehåll av energi och protein med motsvarande mängd energi och protein i korn och rapsmjöl. Vilket pris man väljer för korn och rapsmjöl får stor betydelse på värderingen av grovfodret. Detta innebär att olika prisförutsättningar hos olika mjölkproducenter även påverkar värdet på grovfodret.

I detta steg sätter man in det pris per kg ts som man vill ha på korn och rapsmjöl.

Resultatet blir ett värde i kronor per energienhet (kr/MJ) och i kronor per proteinenhet (kr/g råprotein).

Steg 2

Beräkna en foderstatsfaktor för energikoncentration

I detta steg finns två typfoderstater. En typfoderstat med ett ensilage på 9,5 MJ; 130 g rp per kg ts och en typfoderstat med ett ensilage på 11,5 MJ; 130 g rp per kg ts. Energivärdet är i omsättbar energi. Skillnaden mellan dem är att i typfoderstaten med 11,5 MJ/kg ts äter korna mer ensilage och mindre kraftfoder går åt.

I detta steg sätter man inte in några värden själv.

Resultatet blir en mervärdesfaktor för energin i ensilaget utöver ersättningsvärdet.

Steg 3

Grovfodermatris

I detta steg räknas värdet ut för olika ensilage mellan 9,5 och 11,5 MJ och mellan 80 och 160 g råprotein per kg ts. Denna uträkning sker automatiskt och är slutresultatet som visas i en matris.

I denna matris kan man studera hur värdet ändras vid olika energi- och proteinnivåer.

Författare Rolf Spörndly, SLU Uppsala
Uppdaterad 2013-07-20

Vill du veta mer?

Rådgivaren

Vallskördesystem   Skördeprognos   Läglighetskostnader  

Biblioteket

 

Räknehjälpen

Vallfodervärdering

Externa länkar

Köp och sälj foder på  proteintipset.se  grovfoderbörsen