Stallgödsel och mineralgödsel

  • Kväve från flytgödsel och urin utnyttjas bäst vid spridning på våren följt av snabb nedbrukning eller på hösten innan höstraps
  • Fastgödsel med lite halmrester läggs lämpligen på våren innan vårbruk
  • Halmrik gödsel utnyttjas bäst då den sprids på hösten
  • Börja med att räkna på stallgödseln, komplettera sedan med handelsgödsel upp till grödans behov

     

  • Författare Kerstin Andersson, HIR Malmöhus AB
    Uppdaterad 2013-04-23

    När utnyttjas stallgödsel bäst?

    Ju bättre utnyttjandegrad man kan få av kvävet, desto bättre är det för både klimat, miljö och ekonomi. Kvävet som sprids när det är varmt och blåsigt (se bild till höger) riskerar att avgå som ammoniak, medan det som läggs på hösten riskerar att utlakas till sjöar och vattendrag.

    Det är framförallt flytgödsel och urin som riskerar att tappa kväve om de sprids vid fel tillfälle eller under fel förhållanden om man studerar Greppa Näringens stallgödselkalkyl. Vid spridning på våren följt av snabb nedbrukning eller på hösten innan höstraps utnyttjas det mesta av kvävet (70-80 %) från flytgödsel och urin. Sämst är att lägga den på vallen under sommaren (ca 40 % utnyttjande) då varmt väder ökar ammoniakavgången. På hösten innan höstsäd (ca 40 % utnyttjande) är heller inget bra alternativ då höstsäd bara klarar av att ta upp 10-15 kg N på hösten. Fast- och djupströgödsel innehåller däremot liten andel växttillgängligt kväve (ammoniumkväve) och högre andel organiskt kväve, vilket gör att det ofta kan vara lämpligt att sprida dem på hösten så att de hinner mineraliseras under vintern. Ju mindre halm gödseln innehåller desto snabbare bryts gödseln ner och desto bättre passar den att lägga på våren.

    I tabellen nedan kan man se att effekten är bättre av att bruka ner svinflyt snabbt, jämfört med nötflyt. Svinflyt innehåller i allmänhet mer ammoniumkväve, vilket lättare riskerar att gå upp i luften och därför blir nedbrukningseffekten bättre. Urin tränger lättare ner i marken jämfört med flytgödsel, men samtidigt har den ett högt pH-värde vilket ökar ammoniakavgången. Halmrik gödsel innehåller lägre andel ammoniumkväve och effekten av snabb nermyllning är därför inte så stor.

    Inbesparat kväve och dess värde med olika gödselslag vid nedbrukning i vårbruk inom 4 timmar jämfört med 12 timmar. Gödselgiva 30 ton/ha. Kvävepris 8 kr/kg N.

    Gödselslag Kg sparat N/ha Kr/ha
    Svinflyt 4,7 38
    Nötflyt 3,9 31
    Svinurin 2,4 19
    Nöturin
    2,9 23
    Svinfastgödsel 3,9 31
    Nötfastgödsel 3,3 26
    Svindjupströbädd 0,2 2
    Nötdjupströbädd 0,2 2

     Ammoniakförluster (% av tillfört ammoniumkväve) från nötflyt i förhållande till vind, spridningsteknik och temperatur. ALFAM, 2002.

    Ammoniakförluster (% av tillfört ammoniumkväve) från nötflyt i förhållande till vind, spridningsteknik och temperatur. ALFAM, 2002.

    Spridning med släpslang innebär att kväveavgången fördröjs något jämfört med bredspridning. Går det lång tid mellan spridning och nedbrukning så är det emellertid inte så stor skillnad mellan släpslang och bredspridning.

    Regn efter spridning är att föredra eftersom kvävet då går ner snabbare i marken.

    Även gödselslag där mineraliseringen tar längre tid (till exempel djupströgödsel, Vinass och pelleterat köttmjöl (exempelvis Biofer)) bör myllas ner för att snabba på mineraliseringen (se bild till höger). De bör också spridas i god tid till att grödan behöver kvävet, medan flytgödsel och urin ska spridas i så nära anslutning till när de ska utnyttjas som möjligt.

    Utgå från din stallgödsel och räkna ut vilken kvävegiva du får ut utifrån gödselslag, giva, spridningstidpunkt, nedbrukning och gröda. Komplettera sedan upp med handelsgödselkväve utifrån grödans behov. Glöm inte att räkna med eventuell långsiktig stallgödseleffekt om marken har tillförts stallgödsel under en längre tid.

    Tiden det tar för kvävet i organiska gödselmedel att mineraliseras (bli växttillgängligt). Delin & Engström, 2010

    Vilket gödselslag passar var?

    Flytgödsel vall (på våren ur kvävesynpunkt, till återväxten ur kaliumsynpunkt), vårsäd, majs, höstraps
    Fastgödsel vårsäd, majs
    Djupströgödsel höst- eller vårsäd, majs.
    Ammoniumkväve
    (t.ex. N27, Axan och N34)
    spannmål, vall (på våren), majs
    Nitratkväve
    (t.ex. kalksalpeter)
    proteingiva spannmål, återväxt vall

    Kalksalpeter innehåller 93 % nitratkväve, vilket gör att kvävet snabbare blir tillgängligt för växten jämfört med N27, axan och N34 som innehåller minst 50 % ammoniumkväve. Kalksalpeter passar därför väldigt bra till vallåterväxten, där man är beroende av att vallen får tillgång till nytt kväve snabbt. Nackdelen är att kalksalpeter de senaste åren varit väldigt dyr och har sällan varit lönsamt att använda annat än till specialodling.

    Vallen behöver svavel, varför man bör välja ett svavelhaltigt gödselmedel till första skörden, till exempel axan (NS 27-4). N27, N34 och kalksalpeter innehåller inte svavel.

     

    Vill du veta mer?

    Rådgivaren

    Rekommenderad kvävegödsling   Strategier för kvävegödsling   Fosforgödsling   Kaliumgödsling   Svavel- och magnesiumgödsling   Värdering av stallgödsel   Gödsel och växthusgaser   Bristsymtom  

    Biblioteket

    Rekommendationer för gödsling och kalkning 2017 (pdf)
    JOKER-projektet (pdf)

    Räknehjälpen

     

    Externa länkar

    Gödselslag och ekonomi - Greppa Näringen