Lagringssystem för ensilage

  • Balar, plansilor, tornsilor och slangsilor är i nämnd ordning de vanligaste silokonstruktionerna
  • Tornsilor och plansilor kräver långsiktig investering medan slangar och balar har högre driftskostnad
  • Tornsilor kräver minst arbete vid uttag följt av plan- och slangsilor medan balar kräver mest arbete vid uttag

När man ska välja lagringssystem för vallensilage är det viktigt att känna till vad som karaktäriserar de olika systemen. Det gäller att få en god överensstämmelse mellan utformning av ladugården med dess utfodringssystem och lagringssystem. En annan viktig faktor är avståndet till och arronderingen av fälten.

Författare Rolf Spörndly
Uppdaterad 2013-09-30

Balar

  • Densitet ca 150-180 kg ts/m3 (rund);
    180-200 kg ts/m3 (fyrkant)
  • Lämplig ts-halt 40-60 %
  • Vanligt med lagringsförluster på 2-8 %
  • Rundbalar vanligare än fyrkant. Olika storlekar finns
  • Gör det möjligt att hålla isär olika ensilagepartier och anpassa detta i tid och till olika djurkategorier
  • Kräver arbete och motorkraft om det ska blandas i fodermix
  • Kan ges direktutfodrad där djuren äter direkt från balen
  • Har lägst lagringsförluster av samtliga silosystem då de behåller hög täthet ända tills utfodringen
  • Viktigt att man lyckas med förtorkningen då ts-halter på 25 % och lägre ger instabila balar och en onödigt hög plastförbrukning
  • Använd P-märkt sträckfilm. En kvalitetscertifiering från oberoende SP-koncernen, som säkerställer kvaliteten
  • Måste hållas skyddade från skadedjur som punkterar plasten. Fågelnät vid behov. Ren hårdgjord yta under och flera meter runt lagret utan växtlighet och bråte minskar gnagarproblem
  • Är mindre lämpligt för majs och helsäd då dessa balar gärna drar till sig råttor och gnagare som kan punktera många balar
  • Möjliggör enkel handel med ensilage

Rundbalar i lager.
Foto: Lina Pettersson

Plansilo

  • Densitet ca 180-200 kg ts/m3
  • Lämplig ts-halt 25-30 %
  • Vanligt med lagringsförluster på 13-25 %
  • Dimensionera bredden efter koantalet. Det dagliga uttaget bör vara minst 15 cm per dag vintertid och 30 cm sommartid för att undvika varmgång och undvika stora förluster
  • Packa silon med tillräckligt tunga maskiner. Risk föreligger när man ökar inläggningskapaciteten, till exempel genom att leja en självgående hack, att man inte hinner packa tillräckligt mycket
  • Med tunga och många packningsmaskiner ger plansilon störst möjlighet till stor inläggning per dag (se beräkningshjälp för plansilo i Räknehjälpen Grovfoderinventering)
  • Täckning är central i en plansilo för att få den så tät som möjligt och minska varmgång och minska förlusterna. Täckningsarbetet blir ofta försummat då det ofta sker sent på kvällen när inläggningsarbetet är över
  • Investera i en blockurtagare eller annan maskin som ger raka, skarpa snitt vid uttaget
  • Ett tak över plansilon förbättrar ensilagekvaliteten och gör silon användbar för annat ändamål
  • Plansilosystem passar utmärkt till fullfodersystem. Det går snabbt och lätt att fylla mixervagnen

Inläggning i plansilo.
Foto: Lina Pettersson

Tornsilo

  • Densitet ca 220-250 kg ts/m3
  • Lämplig ts-halt 40 %
  • Vanligt med lagringsförlusterna på 8-15 %
  • Fyllning av tornsilor går långsamt. Har man flera bör man kunna fylla två samtidigt vilket kräver en fylltömmare i varje och två avlastarbord. Man vinner ingenting på att ha stor skördekapacitet utan man kan ofta spara på skördekedjan och bara ha ett vagnekipage
  • Tömning av tornsilo går långsamt. Passar för att mata en bandfoderfördelare för vidare transport till foderbordet. Passar inte till fullfodersystem där man önskar fylla en stor mixervagn fort
  • Ypperlig för sommarutfodring av ensilage. De understa fem metrarna i en tornsilo är mycket hårt packade, rymmer mycket foder och motstår varmgång vid utfodring mycket bra

Inläggning i tornsilo.
Foto: Linda Karlsson

Slangsilo

  • Densitet ca 160-190 kg ts/m3 eller 800-1200 kg ts per löpmeter vid 8-9 fots slang
  • Lämplig ts-halt 30-35%
  • Vanligt med lagringsförluster på 8-15 %
  • Större möjlighet att få tät än en plansilo
  • Låga investeringskostnader men hög driftskostnad
  • Möjlighet till totalentreprenad där hackning, transport och slangpackning köps i paket
  • Silon är täckt och klar i om med att det sista lasset är inkört
  • Man slipper det tidsödande och impopulära arbetet med efterpackning och täckning som finns i plansilosystemet
  • Risk för att packningen blir för dålig då entreprenören tar betalt per meter inlagd slang
  • Ren hårdgjord yta under och flera meter runt lagret utan växtlighet och bråte minskar gnagarproblem och underlättar uttag
  • Uttagningen upplevs ofta mer besvärlig än uttagning ur en plansilo

 

Vill du veta mer?

Rådgivaren

Ensileringsmedel   Täckningsmaterial   Hygienisk kvalitet   Förluster  

Biblioteket


Räknehjälpen

 Lagring

Externa länkar

 Svensk Mjölk Ensilagenytt KRAV - ensileringsmedel SJV - ensileringsmedel  SJV- Majsensilering