Uttag och utfodring av grovfoder

  • Den totala kostnaden för uttag och utfodring påverkas i hög grad av typ av lager, mängden inomgårdstransporter och grad av mekanisering/automation.
  • Det finns ofta goda möjligheter att räkna hem investeringar som sparar arbetstid.
  • Det ger generellt låga merkostnader att kunna mixa foder.

En grovfoderkedja med starka länkar

Grovfoderkedjan har en central betydelse på alla mjölkgårdar och hos merparten av gårdar med nötköttsproduktion. I varje del – uttag, beredning och distribution – finns flera alternativ. De olika delarna måste harmoniera med varandra, men också med stallets utformning och ägarens/medarbetarnas intresse för teknik. Valet av teknik påverkar även foderkedjans flexibilitet. Det är helheten som avgör hur grovfoderkedjan bidrar till gårdens resultat.

Författare Jan Petersson, Contentera
Uppdaterad 2013-12-03

Mekanisering lönar sig

Grovfoderkedjan används dagligen och hanterar stora volymer. Det gör kedjan tacksam att mekanisera och automatisera. Investeringarna är ofta enkla att räkna hem när kostnaderna jämförs med vinster i arbetstid.

Renodling av system

Nyinvestering av både stall och foderlager ger goda möjligheter att skapa väl fungerande logistik, men ofta finns ett arv av befintliga system att förhålla sig till. Det kan även finnas parallella system för grovfoderhantering, framförallt när grovfodret kommer från olika typer av lager och ska utfodras i flera stallbyggnader. Om hanteringen blir för spretig kan det finnas stora vinster i att renodla grovfoderkedjan.

Don efter person

Olika lösningar har olika teknikinnehåll. Ju högre mekanisering och automation, desto högre krav på teknikintresse och rutiner för förebyggande underhåll. Här följer exempel på två olika vägval.

  • Traktorbaserad distribution: Den bogserade blandarvagnen fylls på vid respektive foderlager. Distribution på körbart foderbord. Mänsklig insats från uttag till distribution. Samma utrustning kan användas till olika stallar.
  • Mekaniserad/automatiserad distribution: Uttag görs till stationär blandare eller buffertbord i ett foderberedningsutrymme. Där tillförs eventuella övriga fodermedel manuellt eller automatiskt. Distributionen sker automatiskt med exempelvis rälshängd vagn eller bandfoderfördelare. Foderbordet kan därför vara smalt.

Förslag på arbetsgång

Nuläge

  1. Identifiera och gör en skiss på dagens huvudsakliga grovfoderkedja.
  2. Identifiera och gör skisser på parallella system.
  3. Punkta upp för och nackdelar med systemen.
  4. Vilka grovfoderlager används idag? För och nackdelar?
  5. Vilka grovfoderlager ska användas i framtiden? För och nackdelar?

Önskat läge

  1. Hur ser det önskade läget ut – oberoende av befintliga system? För- och nackdelar?
  2. Medger önskad grovfoderkedja tillräcklig flexibilitet, exempelvis rationell hantering av grovfoder från olika lager och av olika beskaffenhet.
  3. Hur överensstämmer den önskade grovfoderkedjan med eget/medarbetares teknikintresse?
  4. Diskutera valets styrkor/svagheter vid expansion eller förändrad produktionsinriktning.

Jämförelse/ekonomisk analys

Görs med hjälp av räknehjälpen Gårdskalkyl för utfodring av grovfoder
  1. Justera grunduppgifter i kalkylen (fliken Gårdskalkyl).
  2. Jämför kostnaderna för olika system (genom att markera ”Eget val” på fliken Gårdskalkyl eller använda fliken Jämförelse). Finns det flera alternativ som är intressanta? Finns det skillnader som gäller foderspill eller foderhygien?
  3. Identifiera och skissa önskad förändring.
  4. Beräkna kostnaderna och effekten av förändringen i avsnittet ”Tillkommande investeringar, arbetstid och maskintid” (i nedre delen av fliken Gårdskalkyl).

Fallgropar

  • Långa transportavstånd mellan lager och foderberedning/stallar
  • Låg kapacitet vid uttag
  • Splittring på flera olika foderkedjor
  • Splittring på flera olika stallösningar
  • Hög daglig arbetsinsats
  • System som motverkar/begränsar foderstrategier
  • Fel tekniknivå i förhållande till eget intresse

Framgångsfaktorer

  • Närhet till lager
  • Hög kapacitet vid uttag
  • Flexibilitet för olika lagringssystem
  • Flexibilitet vid beredning, stöd för foderstrategier
  • Flexibilitet vid distribution – djurgrupper, stallar och typer av foderbord
  • Skalbarhet – att det är ett system som medger expansion
  • Rätt insats av kapital i förhållande till vinster i arbetstid
  • Teknik och system i samklang med eget intresse

Olika system, olika egenskaper

Värdera gärna olika systems för- och nackdelar, men tänk på att en sådan bedömning ofta är mycket subjektiv. En egenskap kan vara väldigt värdefull på en gård, men mindre viktig på en annan, vilket färgar bedömningen. Här är ett exempel på hur olika systems egenskaper kan värderas och jämföras:

Utfodring av rundbal på foderbord.
Foto: Lina Pettersson

Några exempel på grovfoderkedjor

Rundbalar utfodras med upprullare monterad på frontlastare

Samma ekipage till både uttag och distribution. Låg investering, men hög daglig arbetsinsats vid både uttag och distribution.

Kräver körbart foderbord.

Medger inte mixning av foder.

 

Tornsilo och bandfoderfördelare

Uttag görs med fylltömmare. Distributionen sker med bandfoderfördelare.

Goda möjligheter att automatisera och på så sätt minska den dagliga arbetsinsatsen. Avsett för smala foderbord.

Kan kompletteras med blandare för att medge mixning och foder från övriga lager.

 

Plansilor och bogserad blandarvagn

Uttag med lastmaskin/lastarförsedd traktor försedd med blockuttagare.

Beredning sker i blandarvagnen, som också kan hämta/lastas med foder från övriga lager.

Distributionen sker med den bogserade blandarvagnen.

Kräver körbart foderbord.

 

Stationär mixning och rälshängd distribution

I detta fall sker uttag från både plansilor och en tornsilo.

Från tornsilons fylltömmare leds grovfodret direkt till en stationär blandare.

Från plansilor sker uttag med lastmaskin/lastarförsedd traktor försedd med blockuttagare. Blocken ställs på ett matarbord/buffertbord försett med rivarvalsar.

Alternativt kan matarbord/buffertbord och blandare ersättas av en större stationär blandare.

Distribution sker med rälshängd vagn, avsedd för smalt foderbord.

Medger hög automation i uttag från tornsilo, beredning och komplettering med övriga fodermedel.

 
 

 

Vill du veta mer?

Rådgivaren

 Lagringssystem Baldensitet Hygienisk kvalitet Vallensilage Majsensilage Helsädesensilage

Biblioteket

Rundbalar låter pengarna rulla, med flera artiklar, Husdjur nr 5/2005. Vallkedjan stannar inte upp vid fältet, med flera artiklar, Husdjur nr 3/2010.

Räknehjälpen

 Utfodring

Externa länkar

 Greppa Näringen Växa Sverige Taurus Ensilagenytt Agroväst BLGG Agroxpertus
Svensk Mjölk