Vallålder

  • Huvuddelen av rödklövern är borta efter vallår 3
  • En väl etablerad vall som kompenseras med kvävegödsling för minskad klöverandel kan fortsätta att leverera höga skördar till vallår 4
  • Väldränerad mark skapar förutsättningar för en hållbar vall som kan avkasta både kvalitet och kvantitet i flera år

Hur gamla vallarna ska få bli är en ständigt aktuell fråga på vallgårdarna men lika ofta svår att svara på i det specifika fallet. För minskade grovfoderkostnader gäller det att skörda ett näringsmässigt lämpligt foder för aktuellt djurslag i så stor mängd som möjligt per hektar, samtidigt som den dyra anläggningskostnaden helst ska fördelas på så många vallår som möjligt. Vallarnas skördepotential styrs av art- och sortval tillsammans med det geografiska läget och skötseln.

Författare Marie Lundberg, HS Konsult AB
Uppdaterad 2013-11-29

Ogräs i vallen sänker avkastningen och ökar risken för produktions- och hälsostörningar hos djuren. Därför är mindre ogräs i vallarna ett viktigt mål för vallproducenten. Bra anläggning och skötsel ger lite ogräs i vallen. För att lyckas med detta krävs att grödornas platsspecifika växtnäringsbehov tillfredsställs och att fälten har en väl fungerande dränering som bland annat minskar risken för markpackning.

Praktiska råd:

  • Odla härdiga sorter på väl dränerade marker och gödsla utifrån markkartering och skördeuppskattning
  • Följ upp vallskördar och klöverinnehåll, helst på skiftesnivå
  • Hitta gårdens minivärde (hur lite kan vallarna avkasta utan att produktionskostnaden blir för hög) för vallavkastningen och bestäm lämplig vallålder efter det

Vad är optimal vallålder?

Varaktigheten hos fleråriga bestånd av vallbaljväxter och vallgräs påverkas av de åtgärder och miljöförhållanden som växterna utsätts för. Vintern är en tuff tid för växterna och dess påfrestningar minskas genom att plantorna ges en chans till god invintring. Det får de om risken för isbränna och stående vatten minimeras, näringstillståndet i marken vad gäller fosfor och kalium är bra samt gott kalktillstånd. Förutom de yttre påverkningarna skiljer sig vallarternas naturliga uthållighet åt och enligt litteraturen görs följande uppdelning.

1 år: italienskt rajgräs
1-2 år: hybridrajgräs
2-3 år: engelskt rajgräs, rajsvingel, rödklöver, alsikeklöver
3 år: hundäxing
3 år och längre: timotej, ängssvingel, vitklöver, blålusern och kärringtand
5 år och längre: foderlosta, rödsvingel och ängsgröe

Den officiella sortprovningen visar att avkastningspotentialen för aktuella marknadssorter varierar mycket både beroende av art, sort och odlingsplats i Sverige. Vissa sorters avkastning till och med ökar med stigande vallålder. Sortförsöken visar dock ej hur arterna konkurrerar med varandra i en vallfröblandning vilket i praktiken kan ge stora utslag i hur den enskilda sorten lyckas leverera. Tyvärr finns det fortfarande vissa sortprovningar som avslutas redan efter vallår 2. Försöken visar dock att timotej och ängssvingel har stabila avkastningar vallår 1 och 2, att engelskt rajgräs och klöver har störst avkastning vallår 1 för att sedan tappa ganska mycket i avkastning för varje år som går.

Sortförsök för röd- och vitklöver, timotej, engelskt rajgräs, ängsvingel, rörsvingel och rörsvingelhybrid (kg ts/ha) 2002-2011.
  Norra Norrland Svealand och södra Norrland Götaland
Rödklöver SW Torun Fanny Fanny
Vall 1 6 112 12 849 12 929
Vall 2 6 013 10 058 10 626
Vall 3 4 404 - -
    
Vitklöver Undrom1) Ramona Ramona
Vall 1 3 498 8 789 7 645
Vall 2 2 332 7 384 6 393
Vall 3 2 870 5 958 5 077
    
Timotej Grindstad Grindstad Grindstad
Vall 1 8 949 12 376 13 670
Vall 2 9 039 12 918 13 379
Vall 3 7 993 - -
    
Engelskt Rajgräs   Birger Birger
Vall 1 - 14 590 14 352
Vall 2 - 11 966 10 677
Vall 3 - 7 842 7 037
    
Ängsvingel Kasper Sigmund
Sigmund
Vall 1 7 914 10 890 12 951
Vall 2 7 925 11 245 11 703
Vall 3 7 015 11 351 10 631
    
Rörsvingel Swaj2) Swaj Swaj
Vall 1 8 863 11 405 14 560
Vall 2 10 382 14 005 13 591
Vall 3 - 16 850 12 908
 
Rörsvingelhybrid Hykor Hykor Hykor
Vall 1 - 11 539 14 800
Vall 2 - 13 976 14 470
Vall 3 - 16 038 13 979
  1. Uppgifterna för Undrom gäller försöksåren 1998-2005, därefter saknas sortförsök av vitklöver i norra Norrland.
  2. Litet försöksmaterial för rörsvingel Swaj i norra Norrland

Generellt kan vallodlaren anta att efter vallår 3 är huvuddelen av rödklövern borta och fram till vallår 4 kan skördarna (om vallen är väl etablerad och håller ogräsen stången) hålla sig ganska bra förutsatt att kvävegödslingen höjs för den mängd klöver som försvinner. Många utländska studier (främst Storbritannien) som har gjorts på förändrad vallavkastning med stigande vallålder visar att vid omläggning av så kallade permanenta betesvallar ökar avkastningen mycket första året för att sedan ganska snabbt falla ned på samma nivå som den ursprungliga avkastningen var innan vallen bröts. Det verkar finnas ett jämviktsläge för vallavkastningen.

Ogräsens betydelse

En stor andel ogräs (15-25 %) hittas vid utförda vallinventeringar. För ett specifikt ogräs som till exempel kvickrot innebär en uppförökning i vallen ökade ogräsproblem i övrig växtföljd, lägre avkastning än för vallväxterna och snabbare sjunkande smältbarhet vilket ökar risken för lägre energivärde vid skörd. De tre ovanstående faktorerna är nästan alltid minsta gemensamma nämnare för ogräs i vall och förutom dessa kan ogräsen tyvärr även orsaka andra problem. Läs mer om ogräsproblem under ogräsavsnittet.

Yngre vallar avkastar i regel bättre än äldre vallar.
Foto: Lina Pettersson

Vill du veta mer?

Rådgivaren

Vallfröblandningar   Strategier för kvävegödsling   Baljväxtandelar   Ogräs i vall   Renovering vall   Kemisk ogräsbek. i vall   Skräppa i vall   Teknik vid vallbrott   Efterverkan vallbrott  

Biblioteket

Riktlinjer för gödsling och kalkning

Räknehjälpen

 Vallbrott Skörd

Externa länkar