Teknik vid vallbrott

  • Noggrann sönderdelning av gammal vallsvål innan plöjning förbättrar resultatet
  • Gör en bedömning av huvudsaklig ogräsproblematik på aktuellt skifte
  • Välj vallbrottsteknik anpassad efter ogräsförekomst, behov av grovfoder och jordart
  • Vid kemisk bekämpning – anpassa dosen noggrant efter väderbetingelse, ogräsförekomst och vallarter

Ogräsförekomst, stenförekomst, jordens fuktighet och lerhalt samt efterföljande gröda påverkar valet av lämpligt maskinsystem och tidpunkt för vallbrottet. Plogen är grundbulten vid vallbrott men en glyfosatbehandling kombinerat med kultivator kan vara ett fullgott alternativ.

Författare: Marie Lundberg, HS Konsult AB
Publicerad: 2014-01-14

Hur ska vallen brytas?

Tidpunkten för vallbrott och metod ska väljas utifrån grovfoderbehov, såtidpunkt för efterföljande gröda, jordart och ogräsförekomst. På lerjordar är det viktigt att bearbetning efter plöjning sker innan jorden har torkat ur för mycket annars ökar behovet av ytterligare bearbetningar drastiskt och/eller försenar uppkomsten av en höstsådd gröda.

Vallbrott med hjälp av kemiska preparat

För konventionella odlare är kemisk bekämpning med efterföljande plöjning det mest kostnadseffektiva alternativet. Preparatdosen ska anpassas (förutom av väderbetingelse vid spruttillfället) efter ogräsförekomst och vilka vallarter som förekommer. Invänta god återväxt innan bekämpning (>10 cm, minst 2-3 st blad). Efterföljande jordbearbetning kan utföras vid synbar missfärgning, normalt 5-14 dagar efter behandling. Vid sena höstbehandlingar kan det dock dröja 3-4 veckor innan missfärgning syns. Praktisk erfarenhet har visat att en kemisk avdödning av vallen på hösten som efterföljts av vårbearbetning med kultivator med en god genomarbetande funktion (t.ex. TopDown) till ca 20 cm djup, kan på lättare jordar vara en möjlig väg till effektivt vallbrott.

Vallbrott kan göras med hjälp av kemiska preparat.
Foto: Hulda Wirsén

Mekaniskt vallbrott

Åtgärd beroende av ogrästyp

Rotogräs som ska bekämpas mekanisk kräver olika strategier styrt av jordart och ogrästyp. Vårplöjning har effekt på de flesta rotogräs men passar bäst på lättare jordar. För att få god effekt av vårplöjning på kvickrot utan föregående kemiskbekämpning krävs stubbearbetning eller avslagning/putsning på hösten. Vallbrott i juli månad (upprepade kultiveringar/harvningar med efterföljande plöjning) har effekt mot kvickrot, åkermolke, åkertistel och gråbo. Vid upprepad jordbearbetning ska kvickroten ha utvecklat 2-3 blad (kompensationspunkten). Djupplöjning (25 cm) är effektivt för att minska förekomsten av gråbo och skräppa. Stubbearbetning innan plöjning skadar pålroten på skräppan vilket förstärker den mekaniska bekämpningseffekten.

Att plöja noggrant minskar ogräsproblemen.
Foto: Cecilia Åstrand

Sönderdelning av vallsvål

För att säkerställa kapillariteten och påskynda nedbrytningen av växtresterna bör vallsvålen sönderdelas innan man plöjer. Vid brytning av gammal vall är det extra viktigt att stubbearbeta vallsvålen så att den inte försvårar etableringen av en ny vall. Tunga tallrikar eller täta pinnar med smala spetsar ger förutsättning att skära igenom vallsvålen. En modern tallrikskultivator ska framföras i minst 12 km/ha. Dess tallrikar har en diameter på 450-510 mm samt en återpackningsrulle. Redskapet har ett mindre arbetsdjup och vid kraftig vallsvål krävs minst två körningar för att få full genomskärning. Eftersom arbetsdjupet är mindre än det X-formade tunga tallriksredskapet är effekten mot rotogräs sämre.

Pinnkultivatorn kan användas för stubbearbetning i vall men det bygger på att man har smala spetsar och tät pinndelning. Kultivatorer med breda vingskär och en pinndelning på 35-40 cm har visserligen full genomskärning med en bearbetning men ytan blir täckt av stora lösa bitar av vallsvål som kan ställa till med problem vid efterföljande bearbetningar. Kultivatorer med pinndelning kring 20 cm som är försedda med smala spetsar kan fungera bra som sönderdelare av vallsvål under förutsättningen att de går ner ordentligt. Kultivatorerna med tät pinndelning har i regel fjädrande pinnar. Oftast krävs två körningar för att få full genomskärning. Pinnen vibrerar och har lägre dragkraftsbehov än en styv pinne. Den tätpinnande kultivatorn kan passa bra som sönderdelningsredskap innan plöjning under stenigare förhållanden.

För den ekologiska odlaren

Stubbearbetning med efterföljande plöjning (plog utrustad med förplog) är en förutsättning för ett effektivt vallbrott med bra ogräseffekt och en effektiv inblandning av växtrester och gödsel. Systemet med pinnkultivator + plog är billigast och passar bäst på lättare jordar med steniga förhållanden. Systemet med tallriksredskap ger bättre rotogräseffekt och inblandning av växtrester. Det passar bäst på styvare jordar med liten stenförekomst.

Vallbrott vid torra förhållanden

Vallbrott vid torr väderled ställer stora krav på stubbearbetningsredskapens nedträngningsförmåga. Det vanligaste stubbearbetningsredskapet för att sönderdela vallsvålen har varit det X-formade tunga tallriksredskapet. Redskapet har en vikt på över ett ton per meter arbetsbredd och tallriksdiametern är normalt över 600 mm. Eftersom vikten per tallrik är hög har redskapet en god nedträngningsförmåga även under relativt torra förhållanden. Redskapet har ett arbetsdjup ner till ca 15 cm och klarar därmed normalt av att skära rent på en överfart samtidigt som kvickroten sönderdelas. Nackdelar är låg körhastighet (6-8 km/tim), stenkänslighet samt att det lämnar en relativt ojämn yta. 

Rotorkultivator (jordfräs)

Redskapet passar för vallbrott på jordar som har kraftig vallsvål och där stenförekomsten är liten, t.ex. på mulljordar. Sönderdelningen och inblandningen av växtrester är mycket effektiv men kapaciteten är låg och kostnaden är hög. Bearbetningen måste föregås av en glyfosatbekämpning och/eller en efterföljande plöjning för att undvika uppförökning av kvickrot.

Plöjning utan förberedande stubbearbetning

Vid tidsbrist kan vallbrott ske enbart med hjälp av plog. Utan glyfosatbehandling krävs dock ett plöjningsdjup till minst 17 cm. Plogen skall även vara utrustad med välinställda förplogar, vilket bekämpar rotogräs och förhindrar genomväxning av gammal vall. Skivristar på varje kropp är optimalt för tiltdelning men knivrist i kombination med förplog ger också ett bra reslutat.

Vallbrott utan plog

På kultivatorer med styva pinnar är pinndelningen ofta ca 30 cm. De kräver ett större arbetsdjup för att få full genomskärning. Denna kultivator kan fungera som enda redskap vid vallbrott men för att nå ett fullgott resultat krävs i regel tre körningar. Generellt för kultivatorer så måste bearbetningsdjupet ökas för varje bearbetning för att få bästa resultat. Enbart stubbearbetning ger färre efterföljande överfarter innan sådd och kan till samma peng som plogen vara en lösning på lerjordar vid tidsbrist. Förutsättningen är att vallen sprutas och att bearbetningen sker i tre omgångar.

 

Vill du veta mer?

Rådgivaren

Vallfröblandningar   Strategier för kvävegödsling   Baljväxtandel   Ogrässtrategi i etablerad vall   Renovering av vall   Kemisk ogräsbekämpning i vall   Skräppa   Vallålder   Efterverkan vallbrott  td>

Biblioteket

Rotogräs råd i praktiken, Åtgärder mot skräppa i ekologisk odling

Räknehjälpen

 Vallbrott

Externa länkar