Vallfröblandningar

  • Fodertyp, skördesystem, önskat skördefönster och lokalisering är några avgörande faktorer för val av vallfröblandning
  • Anpassa arter men även sorter i din blandning utifrån de förutsättningar och önskemål som finns på gården
  • Betesvallarna - byt utsäde i såmaskinen! Slåttervallar och betesvallar är olika

Precisera vad du vill ha

Vid val av vallfröblandning måste målet vara tydligt, vad syftet med vallen är och vilken typ av foder jag som lantbrukare vill producera till mina djur. Är fodret tänkt till högproduktiva mjölkkor och växande ungdjur eller skall det utfodras till dikor, hobby hästar eller andra djur som många gånger inte kräver samma näringsinnehåll. Hur stort skördefönster som tillåts är viktigt vid val av vallfröblandning. Antal dagar det tar att skörda, om man kör in fodret själv eller är beroende av maskinstation. Var ärlig mot dig själv, gå några år tillbaka och fundera på hur ”timingen” brukar se ut på gården.

Är det en slåtter eller betesvall som skall anläggas? Betesvallarna bör ha en egen blandning som är anpassad för bete.

Att tänka på vid val av blandning:

  • Antal skördar
  • Tillväxthastighet
  • Härdighet
  • Markförhållanden
  • Motståndskraft för torka
  • Skörd och konservering
Författare Hulda Wirsén, HS Rådgivning Nord AB
Uppdaterad 2014-01-14
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Blandvall med rörsvingelhybrid.
Foto: Lina Pettersson
 
 

Odlingsplatsens förutsättningar

Att odla renbestånd av grässorter skulle kunna tyckas praktiskt, speciellt nu när möjligheten att blanda foder är vanligare på mjölkgårdarna. I de allra flesta fall används dock vallfröblandningar för att säkra skörden. Skillnaderna i egenskaper mellan arter och sorter fördelar risken vid exempelvis utvintring eller andra skador och problem som kan uppstå ute i fält. Sverige är ett stort land och blandningarna ser olika ut beroende på var i landet vi befinner oss och vilka egenskaper marken på den belägna platsen har. På vissa större gårdar används ibland mer än en vallfröblandning till slåttervallarna för att sprida skördetidpunkten mellan olika platser. Detta kan anpassas efter läglighet vid skörd och markförhållanden. Har gården stor areal med väldigt skiftande jordar eller utspridd areal kan detta vara en lösning.

Ängssvingel.
Foto: Linda av Geijersstam

Sortvariation

Det är inte bara egenskapsskillnader mellan arterna utan även mellan sorter. Ett exempel är timotejsorterna Grindstad och Switch som är tidigare i utveckling än timotejsorten Jonathan som är några dagar senare. I en intensivare vall väljs ofta sorter som Grindstad och Switch. I vissa blandningar finns mer än en sort med för att säkra övervintring eller andra eventuella problem som en sort kan ha.

Baljväxter

I intensivare vallar eller i vallar där rödklövern riskerar klöverröta bör blandningen innehålla både röd och vitklöver för att säkra baljväxtodlingen. Växtsättet för röd- och vitklöver skiljer sig åt och de kompletterar varandra bra. Rödklövern är hög och konkurrensstark medan vitklöverns utlöpare kan täta luckor i vallen. Till foderstater med majs är proteinförsörjningen i vallen viktig och därför rekommenderas att blanda baljväxter för att vara säker på proteininnehållet. På fuktiga jordar trivs vitklövern bättre än rödklövern som ibland kan uteslutas här. På torra och kalkrika jordar är lusern ett förstahandsalternativ men här får inget vatten bli stående.

Rajsvingel.
Foto: Linda af Geijersstam

Vitklöver.
Foto: Linda af Geijersstam

Tillväxthastighet

Gräs och klöver tillväxer i olika takt vilket medför att klöverandelen är större till återväxten. Detta påverkar skördefönstret, skördetidpunkt, betessläpp och gödslingsstrategi för den vallfröblandning som valts.

Tillväxtkurva för gräs och baljväxter över säsong (Larsson et al 2002).

Typblandningar

I tabellen nedan finns generella exempel på hur olika blandningar kan se ut. Variationen är stor utifrån användningsområde och lokalisering i landet. Vill du läsa mer om de olika arternas egenskaper kan du göra det under ”Vallarter” (gräs respektive baljväxter och örter) i biblioteket.


Engelskt rajgräs.
Foto: Lina Pettersson
 
Lämpligt användningsområde Röd-
klöver
Vit-
klöver
Lucern Timotej Ängs-
svingel
Eng.
rajgräs
Raj-/Rörsvingel
Rörsvingelhyb.
Hund-
äxing
Röd-
svingel
Ängs-
gröe
Ren gräsvall
- passar även häst
      60-100 0-40 Ev. 20-25        
Slåttervall syd
- ligger ca 4år
- 2-3 skördar
10-15 Ca 5   50-60 30 Ev. 10-20        
Slåttervall syd, 3-åriga
- 2-3 skördar
10 0-15   30-50 20-40 10-20 Ev.      
Slåttervall intensiv - syd
upp till 3 år
- 3-4 skördar
10-15 3-5   35-45 Ca 10 10-20 10-40      
Slåttervall intensiv - syd
- 2-åriga
- 3-4 skördar
5-15 Ev.   30-35 20-30 20-30 5-15      
Slåttervall intensiv - syd
- 4-5 skördar
      30-40 10 20-25 30-40      
Slåttervall sydöst
- längre liggtid
0-10   25-50     0-10 25-50 0-15    
Slåttervall sydöst
- kortare liggtid
8-10   25 10-30     35-55      
Slåttervall norr
- 1-2 skördar
10-20 Ev.   80-90            
Slåttervall norr
- 2-3 skördar
Ca 15 Ev.   75-85 10-20          
Slåttervall intensiv - norr
- 3 skördar
10-15 Ev.   50-60 Ev.   10-35      
Betesvall
- variation intensitet
Ev. Ca 10   20-40 20-40 10-35     Ca 10 Ca 10
 

Vill du veta mer?

Rådgivaren

Insåningsteknik  Sådd och etablering av vall  Insåningsgrödor  Baljväxtandel  Renovering av vall

Biblioteket

Verklighetsanpassad utsädesmängd (207 kb, .pdf)  Klöver och gräs i vallen (151 kb, pdf)

Räknehjälpen

 

Externa länkar

SJV - vallarter  SJV - Eko vallfröblandningar   Lantmännen  Svenska foder  Scandinavian Seed   SW Seed   Skåne frö   Olssons frö   Kastellegården  Kalmar lantmän   Fodercentralen   Forsbecks  Vara lagerhus  Vallberga lantmän