Strategier för kvävegödsling

  • Önskad proteinhalt, avkastningsnivå och vallålder styr gödslingsstrategi
  • Större baljväxtandel ger mindre kvävebehov
  • Minska kvävegivan med ungefär lika många procent som baljväxtandelen, jämfört med en gräsvallgiva
  • Baljväxtandelen minskar med ökad kvävegödsling. Lusern är minst känslig och vitklöver mest
  • Högavkastande gräs såsom hundäxing, rajgräs, rörsvingel och deras korsningar har ett högre kväveoptimum än till exempel ängssvingel
  • Bedöm mängden baljväxt i dina blandvallar
  • Följ upp avkastning årligen och ta fram en medelavkastning att gödsla efter
Författare Hulda Wirsén, HS Rådgivning Nord AB &
Linda af Geijerstam, Hushållningssällskapet Kalmar
Uppdaterad 2014-01-18

 

Rena gräsvallar behöver mer kväve

I rena gräsvallar ger nästan allt kväve biomassa eller protein. Då kan du med hjälp av gödsling och skördetidpunkt styra proteininnehållet. Kväve som inte ger ökad avkastning ger högre proteinhalt. Senarelagd kvävegiva till förstaskörd kan ge högre proteininnehåll istället för ts-avkastning.

Olika gräsarter har olika gödslingsoptimum. Högavkastande gräs såsom hundäxing, rajgräsarter, rörsvingel och rörsvingelhybrid ger större ts-avkastning vid högre kvävegivor än vad till exempel ängssvingel och timotej gör. Detta kan man ta hänsyn till genom att anta en högre avkastning och därmed få en större rekommenderad kvävegiva.

I försöksserien L6-472 gav rörsvingelvall 2 ton ts/ha mer i avkastning än ängssvingelvall vid 270 kg kväve/ha och år. Proteininnehållet blev 0,5-2 procent högre i ängssvingeln. I äldre försök svarade hundäxing, engelskt rajgräs och foderlosta på mer kväve än ängssvingel och timotej.

Gräsvall behöver kväve.
Foto: Lina Pettersson

Blandvallar – en blandad historia

Med kvävefixerande baljväxter kan man kvävegödsla mindre viket är positivt både ekonomiskt och miljömässigt. Följ upp baljväxthalten i fält varje år och stäm av detta mot proteininnehåll och avkastning. Välj strategi utifrån detta. En hög eller låg kvävegiva kan ge samma ekonomi, men olika baljväxtandel.

 

Kvävegivan minskas till en procentandel av giva till gräsvall beroende på baljväxtandel. Jordbruksverkets riktlinjer för gödsling och kväve 2014.

Relativ kvävegödsling till blandvall jämfört med gräsvall
Önskad klöverhalt % <10 10 20 30 40 50 >50
Rel kvävegiva, 2 skördar 100 90 70 50 30 0 0
Rel kvävegiva, 3 eller 4 skördar 100 90 75 60 45 30 0

 

Blandvallar kan ge samma totalmängd protein oavsett kvävegiva. Jämför med rena gräsvallar som kräver högre kvävegiva för ökad proteinmängd. Detta beror på att ökad kvävegiva till blandvallen håller nere baljväxtandelen och tvärtom, lägre kvävegiva gynnar baljväxterna och innehållet blir högre. Ogödslad blandvall har i försök avkastat 4-6 ton ts/ha mer än gräsvall.
Försök L6-472 visar att baljväxthalten minskar med ökad kvävegiva medan råproteinhalten varierar. Tre års försök på två försöksplatser.
 
 
 

Klöver och lusern är olika känsliga för kväve

En ekonomiskt optimal gödsling bygger på att man utnyttjar baljväxterna så mycket som möjligt. Gräs som svarar bra på kväve konkurrerar om utrymmet. Blålusern är tåligast för gödsling och känsligast är vitklöver.

Håll igen på kvävegivan anläggningsåret eller i vall ett så kan baljväxterna etablera sig bättre. Det blir mer baljväxter och de tål också kvävegödsling bättre.

 Klöver och lusern är olika känsliga för höga kvävegivor.

 

Äldre vallar avkastar oftast mindre

Äldre vallar avkastar oftast mindre vilket motiverar lägre kvävegiva. Rajgräsarter minskar mest i avkastning, timotej och hundäxing måttligt medan rörsvingelhybrid och rörsvingel kan få ökad avkastning med vallålder. Rödklöver minskar ofta, vilket motiverar högre kvävegiva till äldre vall. För lusern gäller tvärtom ökad andel.

 

Vill du veta mer?

Rådgivaren

Rekommenderad kvävegödsling   Fosforgödsling   Kaliumgödsling   Svavel- och magnesiumgödsling   Gödselslag   Värdering av stallgödsel   Gödsel och växthusgaser   Bristsymtom  Baljväxtandelar

Biblioteket

Rekommendationer för gödsling och kalkning 2017 (pdf)

Räknehjälpen

 

Externa länkar

Produktion av vallprotein  Greppa Näringen  Proteintipset SJV - Protein i vall  SJV - Hemmaproducerat proteinfoder