Kvävegödsling till majs

  • Rekommendationen är att lägga en total kvävegiva på 120-150 kg N/ha, hänsyn tas till långsiktig stallgödseltillförsel och avkastningspotential
  • Majs lyxkonsumerar inte kväve och därmed är risken för kväveutlakning stor
  • Cirka 70-75 procent av kväveupptaget sker runt blomningen, kvävegivan kan därför med fördel delas i nederbördsrika områden
  • Majsen svarar på en liten startgiva med kväve och fosfor som radmyllas i samband med sådd
  • Utöver startgivan läggs stallgödsel och därtill handelsgödselkväve för att komma upp i önskad kvävenivå
  • Handelsgödselkorn får inte hamna i majsens bladstrut då dessa bränner och skadar plantan
Författare Linda Karlsson, Växa Sverige
Uppdaterad 2014-01-20

Rekommenderad kvävegiva

Kvävegödslingsförsök till majs har inte visat något starkt samband mellan skörd och kvävenivå. Försök  har visat att mineralkvävenivån i marken steg med ökad kvävegödsling medan råproteinhalten bara steg begränsat. Det tyder på att majsen inte lyxkonsumerar kväve och därmed ökar risken för kväveläckage om majsen gödslas överoptimalt.  Enligt erfarenhet och försök är en kvävegiva mellan 120-150 kg N/ha lämplig. Den lägre givan gäller på jordar med hög stallgödseltillförsel bakåt i tiden till exempel om majs har odlats flera år i rad. Den högre givan gäller fält med hög avkastningspotential eller där stallgödseltillförseln historiskt varit låg.

Gödningsskada.
Foto: Linda af Geijersstam

Majsplantans kväveupptag

Årsmånen spelar stor roll för när kvävet blir tillgängligt för majsen. Majsen har långsam rotutveckling till en början och tar upp 70-75 procent av kvävebehovet först omkring blomning. Därmed finns det stor risk för kväveutlakning i början av säsongen speciellt regniga och kalla år. I nederbördsrika områden kan kvävegivan därför med fördel delas så att en del läggs i samband med sådd och resten vid en radhackning i juni. Tänk dock på att gödningen inte får spridas på ett sätt så att gödselkornen riskerar att hamna i majsens bladstrut vilket kan bränna plantorna.

 

Startgiva och stallgödsel

Trots stora stallgödselgivor och höga markvärden verkar majsen svara på en startgiva med handelsgödsel som innehåller både kväve och fosfor. Denna startgiva behöver inte vara så stor utan 75-100 kg/ha MAP (NP12-23) eller DAP (NP18-20) är tillräckligt. Växtnäringen måste hamna precis vid den lilla plantan och därför radmyllas denna startgiva i samband med sådd. Till detta läggs vanligen en flytgödselgiva på 40 ton/ha. Denna kompletteras ytterligare med en handelsgödselgiva, lämpligen med NS27-4 eller något liknande kvävegödselmedel för att komma upp i önskad total kvävegiva.

 

 

Vill du veta mer?

Rådgivaren

Fosforgödsling   Kaliumgödsling   Bristsymptom  

Biblioteket

Rekommendationer för gödsling och kalkning 2017
Tell, J. Optimerad kväve- och fosforgödsling till ensilagemajs
Af Geijerstam, L. Kväve- och fosforgödsling till ensilagemajs
Gödsling till ensilagemajs N-giva & NP startgiva. ppt-presentation
Tell, J. Optimerad kväve- och fosforgödsling till ensilagemajs, sammanfattning av första projektåret

Räknehjälpen

 Gödsling

Externa länkar

Växtnäringsbehov hos majs - Jordbruksverket  Greppa Näringen