Övervintring av vall

  • Uppfrysning, stående vatten och isbränna är de största hoten mot en bra övervintring. Se till att ha en god dränering
  • Allmänt gäller att en sen sista skörd medför en mindre förstaskörd följande vår
  • Det verkar finnas en tidpunkt då rödklöver, timotej och ängssvingel är känsliga för avslagning
  • Den kritiska perioden för skörd på hösten verkar infinna sig under olika delar av september månad i Sverige (klimatförändringar kan göra att den infinner sig något senare nu då försöken är äldre)
  • En sen skörd precis innan tillväxten avstannar är bättre än skörd under perioden (september) då reservnäringen upplagras
  • En ökad stubbhöjd kan ge en bättre övervintring trots skörd vid olämplig tidpunkt
  • Rödklöver och lusern kan utvintra på grund av skörd vid olämplig tidpunkt på hösten medan timotej och ängssvingel svarar mer med minskad avkastning påföljande vår
  • Enligt erfarenhet är det bättre för vallens övervintring att låta grönmassan vara kvar än att putsa eller skörda vallen sent på hösten
Författare Linda Karlsson, Växa Sverige, Halland
Uppdaterad 2014-02-27

Fysiologiska orsaker till utvintring

De främsta fysiologiska orsakerna till utvintring är uppfrysning, låga temperaturer, stående vatten och isbränna. Vissa arter är tåligare än andra gentemot vatten. Val av arter och sorter har dock betydligt mindre betydelse än en fungerande dränering för vallens övervintring. Låga temperaturer på våren är riskfyllt för vallarna. Framförallt att temperaturen växlar kraftigt under dygnet i kombination med vind i övergången mellan vinter och vår tar enligt erfarenheter i Halland hårt på vallarna, speciellt på engelskt rajgräs.

Utvintrad vall.
Foto: Linda Karlsson

Vallväxternas förberedelse inför vintern

Under vintern går vallväxterna ner i vila men de andas och förbrukar en del av den upplagsnäring som de har lagrat in under hösten i stambaser och rötter. Plantor som har ett stort förråd klarar vintern bättre än de som har ett litet. Till den första tillväxten av nya blad på våren tar växten av den näring som finns kvar i näringsförrådet. Är förrådet för litet kan växten dö men om förrådet är tillräckligt stort bildas ny bladmassa och efter hand blir inlagringen större än andningen och tillväxten tar fart.

Även precis efter avslagning lever växten på sin upplagsnäring. Förrådet av näring (kolhydrater) är som lägst 12-15 dagar efter slåtter och ökar därefter när bladytan och fotosyntesen ökar. För att växten ska hinna ansamla ny upplagsnäring inför vintern spelar det roll när på hösten som sista skörd sker. Det finns följande tre scenarier inför vintern.

  • Tidig skörd. Då minskar först näringsförrådet för att sedan öka då växten hinner med att växa till innan vintern kommer. Förutsättningarna är goda för en bra övervintring.
  • Lite senare skörd. Näringsförrådet minskar och hinner inte byggas upp igen innan vintern. Växterna får svårt att överleva.
  • Mycket sen skörd. Ingen ny tillväxt sker och därmed förbrukas ingen upplagsnäring. Ger goda förutsättningar för övervintring

Tidpunkt för sista skörd

De flesta försök som är gjorda på effekter på vallväxternas övervintring är äldre och därmed är det främst vallar med rödklöver, vitklöver, timotej och ängssvingel som är testade. Vid genomgång av en rad äldre försök i Sverige under 1980- och 1990- talen kan man dra slutsatsen att det var klart negativt för övervintringen av rödklöver, timotej och ängssvingel att andra skörden togs efter augusti. Vill man ändå ta en skörd bör september undvikas och i så fall vänta till oktober. Den mest kritiska perioden som påverkar övervintringen negativt infaller vanligtvis under den andra halvan av september i mellersta Sverige, några veckor tidigare i norra Sverige och något senare i landets sydligaste delar.

I andra äldre svenska försök från 1980- och 1990-talen undersöktes även hur vallen påverkades av en extra avslagning efter en tredjeskörd i augusti. En extra skörd visade sig vara klart negativ för vallens fortsatta produktionsförmåga, särskilt i de fall den extra skörden togs i september. Den extra höstskörden kunde inte uppväga den minskade avkastning som åtgärden orsakade i första skörden följande år. Slutsatsen blev att för bästa övervintring av både rödklöver och gräs (timotej och ängssvingel) bör man undvika att ta en extra skörd under hösten efter augusti. Vill man ändå ta en skörd skall september undvikas och i så fall vänta till oktober.

Påverkan på de olika arterna

Timotej visade sig vara mindre känslig för skörd vid ”fel” tidpunkt än rödklöver och ängssvingel. Rödklöver och lusern kan utvintra på grund av skörd vid olämplig tidpunkt på hösten medan timotej och ängssvingel svarar mer med minskad avkastning påföljande vår. Har plantorna ett litet förråd av reservnäring blir de även mer mottagliga för sjukdomar som kan orsaka plantdöd.

När det gäller vitklöver så har den också sin mest känsliga period under september, medan en senare skörd gör mindre skada. Vitklöver anpassar sig morfologiskt till de kortare dagarna genom att krypa ned i beståndet, det vill säga bladskaften och bladskivorna blir mindre och mindre ju längre in på hösten man kommer. Antagligen undkommer den på detta vis att en stor andel av biomassan kommer med i skörden när man slår sent.

Sammanfattande slutsatser tidpunkt för sista skörd

Det verkar alltså som att det finns en tidpunkt då de traditionella vallväxterna är känsliga för avslagning. Man pratar om en ökad risk för utvintring om skörden tas i september. Frågan är om denna tidpunkt har skjutits fram i och med klimatförändringar som gjort höstarna varmare? Hur som helst verkar en sen skörd precis innan tillväxten avstannar vara bättre än skörd under perioden då reservnäringen upplagras. Den här känsliga perioden är kopplad till när tillväxten slutar och det varierar mycket mellan år. Enligt finska erfarenheter är det skörd två till tre veckor före tillväxtperiodens slut som innebär den största risken.

Nya försök med engelskt rajgräs

Det gäller att skilja på effekter på övervintringen av skördetidpunkt för sista skörd och antal skördar. I försök gjorda på 2000-talet i engelskt rajgräs visar resultaten att fyra skördar i engelskt rajgräs jämfört med tre har minskat avkastningen påföljande vallår. Den fjärde skörden i oktober kan ha försvagat beståndet inför vintern. Det finns en hypotes om att en sen första skörd (efter axgång) är positiv för övervintringen jämfört med en tidig första skörd. Detta visar sig i en högre första skörd året därpå. Vid en senare första skörd reduceras en stor del av de vegetativa skotten bort och enbart nya skott som har god övervintringsförmåga bildas i återväxten. Vid en tidigare skörd överlever fler skott som bildar axbärande strå i återväxten vilket håller tillbaka ny skottbildning. Detta ger färre övervintrande skott och sämre tillväxt kommande år. Studier visar dock att efterverkan av skördesystem i engelskt rajgräs beror på geografiskt läge och klimat. En senare första skörd var positiv för övervintringen i Halland och Sjuhärad medan en tidig första skörd var positiv för de nordligare platserna i Hedemora och Uppsala.

Stubbhöjdens inverkan

Om den sista skörden ändå måste tas vid en ogynnsam tidpunkt kan de negativa effekterna på övervintringen mildras genom att ta en högre stubbhöjd. En högre stubbhöjd ger mer blad kvar och därmed en större yta som kan fototyntetisera och bygga upp kolhydratförrådet. I försök med rödklöver, timotej och ängssvingel (1980) gav en sista skörd i september med 5 cm stubbhöjd cirka 400 kg ts lägre första skörd följande år än sista skörd i augusti med samma stubbhöjd. När septemberskörden däremot togs med 10 cm stubbhöjd skiljde inte skörden påföljande år alls mot skörden i augusti. Högre stubbhöjd minskade dock avkastningen med cirka 1000 kg ts/ha, det vill säga betydligt mer än vad skörden ökade påföljande år. Alltså är det förhållandevis dyrt att öka stubbhöjden för att försäkra sig om en bättre övervintring jämfört med att skörda vid en lämpligare tidpunkt.

Sen avbetning

Försök gjorda på 1980-talet med timotej, ängsvingel och rödklöver visar att betning var svagt negativt jämfört med slåtter på hösten. Rödklövern drabbades något kraftigare än gräsen. Skillnaderna var dock så små att betning utan vidare kan vara ett bra alternativ till slåtter såvida betestrycket inte blir för hårt eller att det är för blött så att trampskador uppstår.

Art- och sortval

Det förekommer stora skillnader i härdighet både mellan arter och mellan olika sorter. Tänk på att använda arter och sorter som är anpassade efter ditt odlingsområde. Nya svenska försök har visat att medelsen eller sen sorttyp av engelskt rajgräs inte är bättre eller sämre anpassade för olika skördetidpunkter eller antal skördar.

Putsning

En sen putsning av vallen är att likställa med en sen skörd och ger en skördeminskning följande år. I områden med stor risk för snömögel ökar risken för angrepp om mycket växtmassa står kvar. Att bara putsa vallen och låta grönmassan ligga kvar är ingen lösning då täcket av avslaget material också ökar risken för snömögel. I detta läge är det viktigare att planera skördarna och försöka optimera både sista skördetidpunkt med avseende på vallens övervintring och att det inte ska bli för mycket grönmassa ståendes kvar. Enligt erfarenhet är det i de flesta fall då man funderar på om det är för mycket grönmassa kvar bättre att låta vallen stå kvar än att putsa eller skörda den. Detta har också visats i försök från tidigt 1990-tal med engelskt rajgräs där skörden på våren kraftigt minskade efter att vallen putsats av sent i oktober-november hösten innan.

 

Vill du veta mer?

Rådgivaren

Insåningsteknik   Etablering av vallfrö   Insåningsgrödor   Vallfröblandningar   Baljväxtandel   Renovering av vall   Kaliumgödsling  

Biblioteket

 

Räknehjälpen

 

Externa länkar

Övervintring av vallar - växteko Strategi övervintring rajgräs - animaliebältet   Risk för utvintringssvampar på förvuxna vallar - vxa